Stress vs lugn

Vaknade i morse och låg och tänkte på vad som händer efter sommaren. Jag har gått och längtat efter sommaren sedan den förra försvann och nu ligger jag och funderar på vad jag ska göra när den är slut... önskar att man kunde leva lite mer i nuet. 

Pratade med en kollega på puben om vikariatet jag gick på under de första månaderna av 2011 och hur det kändes att komma hem från det jobbet då i motsats till att komma hem från jobbet jag har nu. När jag kommer hem från puben slappnar jag av, jag slänger mig på sängen och sparkar täcket över mig och drar den längsta och högsta sucken av lättnad som jag bara kan. Inte för att det är ett dåligt jobb, utan för att jag är glad att vara hemma.Efter det tänker jag inte mer på jobbet förrän en stund innan jag ska gå dit nästa gång. 

När jag kom hem från mitt förra jobb, där min officiella titel var VD-assistent/informatör så kände jag mig först och främst skyldig för allt jobb jag lämnat efter mig. I duschen stod jag och planerade inför dagen därpå, jag kollade jobbmailen några gånger för mycket under kvällen och hade en konstig stresskänsla i kroppen hela tiden. Jag kunde sitta helt försjunken i någon film eller tv-program sedan tvärt rycka till och inse att jag glömt att göra något, ofta något som kan vänta men som orsakade stress ändå.
Under de månaderna tänkte jag inte på mycket annat än på jobbet. 

På universitetet satt vi i klungor och önskade oss framgångsrika,, utmanande och kreativa jobb. Men är det inte bättre att ha ett jobb där du tydligt kan skilja på jobb och fritid? Där du faktiskt kan slappna av när du kommer hem? Så är det garanterat. Men oj vad jag saknar mitt förra jobb